Jag blir så less. Upp och ned, upp och ned, upp och ned. Kan aldrig koncentrera mig längre. Hur många timmar, hur många timmar, hur många timmar. Får inte. Vintern är värst. Speciellt februari. Is. Snö. Barmark. Is. Snö. Barmark. För blött. Torrt. Isig snö. Kan inte sluta. Bara räknar och gråter. Får panik. Misslyckad. "Jag vill inte mer.". ".. jag är verkligen så jävla fast.". "Ingenting har förändrats". Blinda satjävel. Gömmer mig bland alla lager. Fryser. Blir galen. Får inget stopp. Fastnar i halsen. Panik. Vafan har jag gjort. Gråter. Så jävla misslyckad. Räknar ner dagarna. Tiden börjar ta slut. Kommer aldrig lyckas. Kommer aldrig i mål. Måste skärpa mig. 100 dagar. Sju kvar. Måste lyckas. Måstemåstemåste lyckas. Varför har jag ingen kontroll längre? Det går så långsamt. Allt står stilla. Tid och rum. Jag står inte ut. Jag blir galen. Skriker och slår. Jag står inte ut.
Kommentera